When I was a young boy my father took me into the city to see a marching band.

Okej, det blev kanske lite mer blommor denna gången än vad jag väntade mig... Men äh, skitsamma. Blommor är väl fina? Även om det kanske är lite enformigt.
Jag vet iallafall en speciell person som kommer älska i princip vartenda bild. Min älskade lillasyster Emma. Så denna uppdateringen blir dedikerad till henne bara för det.

Nästa gång blir det förmodligen ännu ett skolprojekt som läggs upp. Beroende på om jag hinner fota något eller ej innan dess.

 Samma blomma som föregående bild fast tagen ur en annan vinkel. För att få till den vinkeln var jag tvungen att ha ett yoga-pass i en buske. Eller det kändes som det iallafall (och såg förmodligen så ut på håll).

 Ännu ett yoga-pass.

 Tagen på utflykten till den där bondgården jag skrev om i förra uppdateringen.

 Detta ser inte ens ut som en blomma. Osäker på om det är det eller ej...